Sveriges Mästerkock - HMS Karlskrona

Vi fick order om att packa väskorna för ett par nätters övernattning och sen mötas tidigt i hotellets lobby. Vi gjorde våra sedvanliga "Dagobertare" och satte oss sen i minibussarna. Vi hade ingen aning om vart vi skulle och våra förare vägrade berätta. Vi började gissa på resmål som t ex Arlanda, Mobergs gård, Skärgården, Finlandsfärja och andra mer orealistiska resmål (din mamma, dit pepparn växer osv). Det var inte förrän föraren åkte fel och var tvungen att ringa och fråga efter vägbeskrivning som vi fick reda på att vi skulle resa över halva Sverige ner till Karlskrona!
Efter en hel dag i bil uppdagades det att vi skulle bo på Örloggsfartyget Karlskrona, Sveriges största militära Fartyg. Jag har ju bott på lite olika förläggningar lite här och var så det var lite bekanta miljöer för mig, men många andra deltagare såg lite chockade ut.

HMS Karlskrona

Vi fick lite säkerhetsgenomgång och briefing om fartyget och dess historia och uppdrag samtidigt som vi fick vårat första vettiga mål mat i hela produktionen, Pyttipanna. Det märktes på maten att dom som jobbar i köket på en sån här båt vet vad dom gör och när vi sen fick reda på att kvinnan som styrde i köket har tävlat i Matlagnings-OS så blev vi inte så förvånade.
Vi började vid det här laget förstå att utmaningen skulle ske ombord på fartyget, men vi hade ingen aning om vad som komma skulle...

Revelj följande morgon var obarmhärtigt tidigt, som vanligt i det militära, och vi vallades runt som en skock nyvakna får mellan duschar, frukost, möten och mer säkerhetsgenomgångar. Ju vaknare vi blev, desto mer nyfikna, förväntansfulla och spända blev vi. Vi spelade in massa scener när vi åkte stridsbåt 90 (jämförbart med att åka bergådalbana felvriden i 15 minuter, lite gröna ansikten blev det) och sen ytterligare en massa scener på helikopterdäck när juryn anlände. 

Per Moberg, nyss influgen från sibirien...

Efter allt ståhej så samlades vi i köket och då började det smälta in att vi skulle laga mat till 60+ pers, i ett obekant kök, på ett fartyg, med personer man aldrig lagat mat med tidigare, två rätter, baka bröd, under full stridsövning...
Just ja, köket är avsett för 4-5 personer och vi var 16-20 pers...
...och allting skulle tillagas i ugn...
...på 3 timmar...
Mission Impossible anyone?

Det känndes nästan som om utmaningen var gjord för att vi skulle misslyckas spektakulärt och få en massa skit, men döm av vår förvåning när vi lassade upp lammstek med pommes bolangere, rödvinssås (från scratch), fyllda gratinerade tomater, rotsaks-garnityr, nybakt bröd samt chokladkaka med chokladganache och hallonsås till efterrätt, för 60+ pers!
Juryn såg upprikitgt förvånad ut när vi serverade dom jävligt god stabil mat och det känndes så jävla skönt att bara titta på producenter, jury och crew och tänka: "suck it! you can't break us!".

Sveriges Mästerkock - bakom kulisserna

Som ni kanske vet så var jag med i Sveriges Mästerkock 2012. Jag har försökt undvika att blogga om detta då medier är ganska snabba på att feltolka och kommentera såna saker och jag ville inte pajja någons upplevelse eller relationen till någon i programmet. Nu när alla avsnitt har sänts så kommer jag definitvt att berätta lite mer om min medverkan och alla roliga, tråkiga, spännande stunder.

Burmesisk curry, riktigt gott!

För dom som inte vet så går uttagningsprocessen till på det sättet att man först fyller i ett ganska omfattande formulär på TV4s hemsida, sen väljs ett antal ut och snälla castingpersoner ringer runt och intervjuar och ställer massa knepiga frågor. Om dom tycker att du lät trevlig och svarade bra på frågorna så blir du utvald till att komma på "kall audition", vilket innebär att du kommer dit med en färdiglagad rätt som serveras kall. Den avsmakas av ett antal personer som dessutom ställer massa frågor och kollar hur bra du är IRL.
Dom personer som går vidare från kallaudition fick snällt gå hem och vänta på ett telefonsamtal för att veta om man hade gått vidare till "varm audition", matlagning på plats och grillning av juryn...läskigt.
På varm audition så hade man 40min +5min framför juryn att laga en rätt från scratch och du blev dessutom intervjuad under tiden. Om sen juryn gillade din mat, så gick du vidare till slututtagningen i Gävle där 38 deltagare skulle bli 14...

Mitt tävlingsnummer i Göteborg, anade då att det kanske skulle gå vägen =)

Det gick som bekant lite svajjigt för mig, jag halkade lite snöpligt på mållinjen varje gång och fick köra alla utmaningarna. Mitt stora problem var att jag var alldeles för nogrann. Jag lyckade ta mig vidare på att baka en banan/kanel/choklad cupcake med citron/cremecheese frosting och ingen var mer förvånad än mig =)
Känslan när man sen fick reda på att man hade gått vidare var så jävla skön! Jag har inte vunnit speciellt mycket i mitt liv och jag har haft en del motgångar i min uppväxt, men nu kändes det lite som att Karman började betala tillbaka. 

Simon, en jävligt trevlig kille som gillade att plåga mig med en massa frågor på intervjuerna, aka "synkarna".

En sak var lite intressant i Gävle. När vi inte filmades så satt vi i en matsal vid en massa runda bord och snackade skit. Vi sattes oss lite som vi ville men det slumpade sig så att vid mitt bord så satt nästan samtliga killar som gick vidare till Stockholm. Vi kallade lite skämtsamt bordet för "vinnarbordet" vilket senare visade sig vara ganska sant.

Några av grabbarna från "vinnarbordet"

En sak jag reflekterade över var att alla i produktionen, deltagare och arbetare, var så jävla trevliga. Man kände sig omhändertagen vilket var ganska skönt (tack Ingela och Sarah) och det fick mig att vilja göra mer TV. Nu såg vi säkert bara en bråkdel av allting som pågick, men det känndes ganska skönt mitt i all nervositet.
En sak som däremot var överaskande och chockerande dåligt var maten som serverades. Det var faktiskt sämre än den sämsta skolmaten jag någonsin ätit. Jag är inte så kräsen när det kommer till mat, men när man börjar slå vad om på vilket sätt dom tänker servera resterna från gårdagen, så är någonting fel. Vi började göra Dagobertmackor från Hotellets frukostbuffé som vi sen tog med oss och levde på =)

Backstage där vi satt och väntade och väntade och väntade... även kallat Fritzl's håla.

Ellie och Marco. Jag vet inte vad hennes titel var, men det var hon som styrde och ställde under inspelningarna med en sammetslen järnhand =)

Sarah, en av våra "skötare" som vallade oss dit vi skulle och tog hand om oss när vi behövde det. Så jävla trevlig tjej!

Så här kunde det se ut på inspelningarna.

Juryns chillout

Episk Marco på Stridsbåt 90 med örloggsfartyget Karlskrona i bakgrunden.

En värdig vinnare!

Det var en av dom mest lärorika, spännande, påfrestande, underbara utmaningarna i mitt liv och jag är väldigt tacksam för att jag fick vara med. Att jag sen har fått en massa bra vänner var en väldigt välkommen bonus.

Pöss på er! =)

Catering - min favorithobby

Det händer rätt så ofta att jag åtar mig cateringuppdrag, det kan vara bröllop, firmafester, jubiléum, evenemang eller bara trevliga hemmakvällar. För mig är det här den ultimata utmaningen och ett sätt att få utlopp för mitt förträngda behov att öppna en restaurang. Att göra cateringuppdrag passar dessutom mig som person och mitt sätt att arbeta. Jag är en projektmänniska, jag gillar att starta projekt och sen slutföra dom, det är då jag mår som bäst. Projekt som man startar och sen måste driva utan något egentligt mål eller slutpunkt funkar inte lika bra. Kanske därför jag inte har startat restaurang än trots alla underbara idéer jag har.

Bröllop gillar jag nästa mest att göra. Det känns så kul och hedrande att få vara med och bidra till någons speciella dag. Självklart tar jag betalt för mina tjänster, men jag brukar vara lite snällare än när jag fakturerar företag för firmafester =)
Jag gör alltid en skräddarsydd meny för alla tillfällen så att den ska passa bröllopets tema och stämning, inte tvärtom. Jag ser middagen som en del i hela upplevelsen så jag vill liksom inte att den ska sticka ut på ett negativt sätt utan snarare smälta ihop och komplettera evenemanget. Det gör jag iofs på olika sätt med alla cateringuppdrag jag tar på mig när jag tänker efter.
Jag brukar göra så att jag skickar ett litet frågeformulär till brudparet med frågor som:

• Vilken är din favoriträtt?
• Vilken är din skräpmatsfavorit?
• Vilket är ditt favoritresmål?
• Vilket är ditt drömresmål?
• Fläsk, nöt, lamm, köttfärs, kyckling, fisk eller skaldjur?
• Buffé eller bordsservering?
• 2, 3, 4 eller 5 rätters meny?
• Bröllopstårta eller inte?
• Tema på bröllopet?

Sen lägger jag fram ett par förslag på menyer baserat på svaren. På ett bröllop ledde svaren till förrättsbuffé med olika sorters sallad och kallskuret, grillbuffé till huvudrätt med olika sorters grillat kött med tillbehör och Spettekaka som efterrätt. På ett annat bröllop ledde till bordsservering med italiensk antipasto till förrätt,

Självklart serverat med nybakt bröd och lite sallad 

baconlindad fylld fläskfilé med rödvinssky, hasselbackspotatis, sirapsglaserad brysselkål och smör & citronslungade morötter till huvudrätt. Jag hann tyvärr inte ta någon bra bild på huvudrätten med kött, men jag har en här på den egetariska varianten:

Hasselbackspotatis, fylld portobello med paermesantäcke, sirapsglaserad brysselkål, citron & smörslungade morötter med persilja och en krämig trattkantarellsås med cognac.

Till efterrätt ville bruparet ha bröllopstårta, så vi såg till att baka en lite snabbt...och med lite snabbt kan man säga att processen tog två dagar =)

Dagen innan gjorde jag tårtbottnarna och fyllningen. Det blev en del skålar att slicka till Therése förtjusning =)

Botten, fyllning och första stegen gjordes dagen innan och på dagen D så gjorde vi resten. Egentligen borde vi ha gjort tårtan en dag tidigare, men jag hade precis kommit hem från att ha åkt ur Sveriges Mästerkock så vi hade lite knappt med tid.

Skär till strukturpelare som bär upp varje tårtplan.

Det funkade funkade ändå ganska bra och eftersom temat på bröllopet var frost så försökte vi matcha det så bra som möjligt:

Blev ganska bra till slut och för att vara min första bröllopstårta så är jag helt nöjd.

Brudparet och hela sällskapet var väldigt nöjda och det är det som gör det så kul att göra såna här saker. Man får liksom en "instant gratification", en omedelbar tillfredställelse. Dels av att man har avslutat ett lyckat projekt, men också från alla komplimanger och även vetskapen att man har hjälpt till att göra någons dag väldigt speciell.

En enkel skål med nudlar

Kung Bore har tydligen bestämmt sig för att hämnas på alla bortklemade nordbor som i åratal blivit bortskämda av golfströmmen. Vi ligger ändå på samma breddgrad som Moskva, staden som många arméer har försökt inta men misslyckats för att dom frös fast på vägen. Jag ser fortfarande optimister som går omkring i kortkort och hoodies, men det naturliga uvalet lär väl ta hand om dom snart.

När jag är lite frusen och behöver någonting varmt och det snabbt, så gräver jag i skafferiet efter nudelpaketet.

När jag köper nudlar så går inte jag till ICA och köper billiga skitnudlar som inte smakar någonting annat än salt, pappersmassa och skumt, utan jag går till närmsta asiatiska butik och letar efter roliga nudlar. Det finns en väldigt bra butik på Östra Hamngatan i Gbg, mitt emot Åhléns. Det är ganska litet och trångt, men dom har verkligen nästan allt.

  

Det är sällan som det står namn och smak på engelska, så man får helt enkelt leka detektiv. Oftast så finns det en bild på förpackningarna där man kan lista ut vilken typ av djur nudlarna får sin smak från, sen kan man kolla efter andra ledtrådar. Är det chillifrukter på bilden så är nudlarna antagligen starka (dom flesta nudlar är faktiskt starka i olika grad, men bli inte rädd), står det Kimchi så är dom väldigt starka, om du känner på förpackningen och känner en lite större påse med krämigt innehåll så är det oftast en kryddpasta vilket innebär att nudlarna kommer bli goda, står det nong shim (koreansk tillverkare) så betyder det att nudlarna är lite tjockare, spänstigare och godare. Det händer att det finns en glad man på förpackningarna och då är det oftast en kändis som rekomenderar nudlarna, oftast av en bra anledning.

Jag brukar köpa på mig ett gäng olika och leka nudel-roulette och spara förpackningarna till dom nudlar som var godast. 

Glad man, Kimchi, chilli...awesome!

Nu till en av dom viktigare sakerna med nudlar, man ska inte koka dom!

Gör bara så här istället:

1. Koka upp vatten på valfritt sätt.

2. Hitta en djup skål, tallrik eller plastburk med lock som kan innehålla minst 6dl vätska. Om du äter nudlarna med pinnar och sörplar som man ska göra så behöver kärlet kunna innehålla hela "nudelkakan" utan att den bryts sönder. Om du hellre äter allt med sked så är det bara att öppna förpackningen, ta ut kryddpåsarna och bryta sönder nudelkakan i mindre delar i förpackningen.

Billigt och praktiskt

3. Lägg i nudlarna i kärlet och häll över alla kryddpåsars innehåll.

4. Häll på kokande vatten, brukar vara runt 4-5dl, och rör om snabbt så att kryddorna löser sig.

Lägg på ett lock eller någonting annat som gör att kärlet blir tillslutet. Det är här jag kan rekomendera en plastburk då locket sitter tätt vilket ger bättre resultat.

5. Låt nudlarna ångkoka i 3-5 minuter beroende på typ och hur du vill ha konsistensen. Jag brukar köra 3 minuter på vanliga nudlar och 5 minuter på nong shim nudlar.

ta av lock, rör om, häll eventuellt över till annan tallrik och avnjut.

Wokade Udon nudlar med sesamsmak

En relativt enkel rätt som går ganska snabbt att slänga ihop. Grönsakerna går att byta ut mot andra om man vill, men jag gillar dom lite krispiga bönorna och knapriga moroten, dom blir en trevlig kontrast till dom mjuka fluffiga nudlarna. Försök att få tag på de flesta av ingredienserna i en asitaisk butik om det finns någon i närheten.

Wokade Udon-Nudlar med Sesamsmak

2 portioner

400g färska udon nudlar (finns i välsorterade matbutiker eller i asiatiska butiker)

200g väldigt tunt skivat nötkött (entrecote, högrev, fransyska eller lövbiff)

½ tunt skivad gul lök

100g haricot vertes

½ morot

1 finhackad vitlöksklyfta

2 tsk rostade sesamfrön

2 tsk ljus soja

1 tsk mörk soja

2 msk oystersauce

(2 tsk Shao Xing vin eller torr sherry)

2 tsk sesamolja

2 tsk neutral olja

salt & vitpeppar

1. Förbered allting först, det är det absolut vikigaste när man ska woka. Hacka allting, rosta sesamfröna, förväll bönorna någon minut i kokande vatten, koka nudlarna ett par minuter bara.

2. Sätt woken på högsta värmen, alltid högsta värmen. Häll i hälften av båda oljorna, vänta lite så att det hinner bli varmt igen. Lägg i köttet och rör om medans det steker, du behöver inte oroa dig för att det inte ska bli genomstekt, det är bara bra om det inte blir helt genomstekt. Salta och peppra när köttet börjar se brynt ut, gör du det innan så släpper köttet massa vätska och blir kokat istället. Häll i en skål och ställ åt sidan så länge.

3. Häll i resten av oljorna, vänta lite och ha sen i alla grönsaker. Låt dom få lite färg medans du rör om.

4. När grönsakerna har blivit lite brynta, men fortfarande är lite knapriga, så häller du tillbaka köttet med alla safter i woken. Häll sen på sojorna, oystersaucen (och vinet) och låt dom koka in lite.

5. Häll på nudlarna och låt såsen absorberas lite av dom så att det inte är så mycket sås kvar i woken. Skulle det vara för torrt kan du bara hälla på lite varmt vatten.

6. Häll upp i skålar och strö över dom rostade sesamfröna. Om ni vill göra rätten för flera personer så tänk på att göra det i omgångar, gör inte allting i samma wok, det blir inte samma sak.

Fukon

Lovade att jag skulle lägga upp den här modellen efter en föreläsning jag höll på Prolog rörande storkök på lajv.

Burek, Pita, Gibanica - Samma sak, olika namn

Jag är uppväxt på den här rätten och det är en stapelvara på alla juggefester jag nånsin varit på. Den finns lite överallt i medelhavsregionen och alla länder hävdar att rätten kommer från dom. Självklart kommer den från Serbien, alla andra har fel =)(Egentligen kommer den från en turkisk bagare, Mehmed Oğlu, som satte upp shop i  Niš i Serbien 1498, men det pratar vi inte om)

Köp ingen jävla fetaost från arla eller nått Lidl-skit, köp riktig feta från bulgarien eller nått, dom där metallrören som man brukar se på välsorterade butiker eller i närmsta orientlivs. Det finns även fetaost från Tyskland och Danmark i 500g tetrapack, den är ganska bra också till den här rätten. Den är skit i sallader för den är alldeles för krämig, men det funkar här och i såser och röror.

1 paket filodeg, inte jufka, då blir det något annat (500g)
500g fetaost
500g keso
3 ägg
2-3 dl mjölk
salt och peppar1-2tsk vegeta
mjölk och olja till pensling

1. Mosa ner fetaosten i en bunke. Rör i resten av ingredienserna och rör om ordentligt.
2. Pensla en långpanna eller stor plåt med olja. Börja med att lägga 2 lager filodeg, sen fyllning, sen 2 lager filodeg. Pensla med mjölk, lägg på fyllning, lägg på 2 lager filodeg, pensla med olja, lägg på fyllning, lägg på 2 lager filodeg, pensla med mjölk osv. Det blir typ 5 lager med fyllning. Sista lagret ska vara 2 lager filodeg som först penslas med mjölk och sen med olja.
3. Grädda i 175 grader i 40 minuter. Täck över med folie om den blir för brun. Låt den sen svalna och skär i rutor. Den är god både varm och kall.