Godaste nudelsoppan jag någonsin ätit!

Jag vet, jag tjatar en massa om nudlar, men det är en av mina favoriträtter. Den här nudelsoppan hittade jag av en slump och jag tackar de som hade bemödat sig att skicka in så många recensioner på google (jag menar, vem orkar göra det egentligen?).
jag läser just nu till ämneslärare och byter därför utbildningsplats vid varje kurs nästan. Nu senast hade vi föreläsningar på psykologen vid linnéplatsen i Göteborg. jag hade lite dålig koll på lunchställen runtomkring där, så jag googlade runt lite och hittade den här pärlan:

Det är en ganska dålig bild, men restaurangen är väldigt anonym så det passar bra. Den heter Sushi Garden och ligger på övre husargatan 35. Deras "main selling point" är ju sushi, men den är ganska kass om man ska vara ärlig och deras dumplings är meh. Det man ska köpa är den underbara biffnudelsoppan (Lanzhou niu rou lamien). 

Processen för att få en skål med soppa är lite speciell. Jag gick in på stället ovan och beställde och betalade min soppa. Jag fick en liten biljett och sen bad mannen i kassan att jag skulle gå ut och sen gå in i stället bredvid istället. Jag måste ha sett fågande ut, så han gestikulerade med hela handen att jag skulle gå ut och till vänster. Lite smått förvirrade lufsade jag iväg ut, men såg ganska snabbt att det fanns en del till av restaurangen, men i huset bredvid. Jag gick in dit och slogs direkt av en väldigt annorlunda, men inte oangenäm doft av exotiska kryddor och köttbuljong. Mannen i kassan på detta ställe hastade runt och lade massa olika saker i ångande skålar fyllda med soppa. 

I förbifarten stannade han upp framför mig, tog min biljett ur handen på mig, plirade på mig och frågade något på mandarin och väntade på svar. Jag ville inte verka dum så jag log och nickade självsäkert varpå han log och hastade vidare. Jag har ingen aning om vad meningsutbytet ledde till men det var säkert någonting bra. Jag tog en plats vid fönstret och slogs av hur tyst det var i lokalen. Det var 7-8 pers där, men det enda som hördes var sörplande och lite svag kinesisk pop i bakgrunden.

Det tog inte så lång tid innan jag fick min soppa:

Jag såg att den innehöll högrev, rättika, ett sojamarinerat ägg, färsk koriander, vårlök, chilliolja, sesamfrön och självklart dom speciella "handdragna" nudlarna som är gjorde på plats. Nyfiken och hungrig som en varg kastade jag mig över soppan och provsmakade på buljongen. Jag fick nästan en chock, SÅ MYCKET SMAK!!! Det var så många olika smaker att jag hade svårt att få en bra smakbild annat än att det var starkt och skitgott. Styrkan på soppan kan ha varit det som meningsutbytet tidigare ledde till när jag tänker efter. Efter några skedar kunde jag urskilja en djup biffbuljong, sesam, szhechuanpeppar, chili, rättika, kanel, kardemumma och en massa andra mystiska smaker som jag inte kunde identifiera, men som var som en blandning av té och lakritsrot. Summan var mystisk, komplex, tillgänglig och sådär god att man inte kunde sluta äta. Kuberna av kött var så möra att dom bara föll sönder i munnen och rättikan smälte i munnen med en trevlig subtil sötma. Nudlarna... Åh, nudlarna... är nog dom mest perfekta soppnudlar jag någonsin ätit. Dom var mjuka och följsamma, men hade samtidigt perfekt tuggmotstånd. Dom blev också bra täckta av den smaksatta oljan och buljongen, så varje tugga kändes som den perfekta tuggan.

När jag väl blev klar så började jag genast kolla upp mitt schema för att se nästa gång jag hade lektion i närheten, så att jag skulle kunna få en fix av min nyfunna drog.

Jag kommer inte försöka mig på att göra den här nudelsoppan själv, men här är ett recept jag hittade när jag letade efter namnet på den här soppan: 

http://thewoksoflife.com/2014/10/lanzhou-beef-noodle-soup/

PS: för er vegetarianer så kan jag bara meddela att dom har en vegetarisk version av den här soppan =)

Hamburgare - när man har det där hamburgerformade hålet i magen och själen

En hamburgare kan ibland läka den mest sargade själen. Jag kommer ihåg en gång för läääänge sen (typ 1991), när jag var på mitt första spelkonvent med rollspel och sånt. Vi var så entusiastiska att vi glömde äta och när vi väl insåg våran fadäs så var allting på konventet stängt. Vi hade alltså ätit frukost och sen lite godis, det räckte inte för våra växande tonårskroppar tydligen.
När vi väl kom därifrån och mellanlandade på någon busstation någonstans, så började vi nästan gråta av lycka när vi såg att sibyllakiosken i anslutning till stationen fortfarande var öppen. Vi smackade genast på med varsin 200g hamburgertallrik, någonting som vi aldrig sett innan dess. När burgarna kom så blev det en sån där känsla som man ser på film ibland, emotionell musik börjar spelas, ett suddigt filter läggs på kameran, allting blir i slowmotion, fuktiga ögon och darrande leenden möts.
Sen anföll vi maten och filmen bytte fokus till Jurassic Park.

Min Hamburgare

Jag har ingen riktig go-to burgare, jag anpassar mig efter vad jag känner just för stunden. Hur jag gör burgaren är dock nästan samma varje gång.
Jag har inget riktigt recept, för en hamburgare är egentligen bara en konstruktion av olika delar. Men det finns en vital del och det är själva hamburgaren.

Om man kan lyxa och mala sin egen färs eller punga ut med seriösa pengar för bra färs, så är ju det att föredra. Om man som mig inte har tid, ork eller pengar, så är butikens blandfärs (svensk kött) det bästa alternativet enligt mig. Låt mig förklara varför. En vanlig spis (keramikhäll eller elspis) kommer inte riktigt upp i de temperaturer som krävs för att få en bra stekyta så snabbt att som krävs för att försegla in köttsafterna och fettet i en 100% nötköttsburgare, så den kommer bli torr. Självklart finns det undantag, och ifall man har möjlighet att värma upp sin gjutjärnspanna i ugnen tills den blir skitvarm, så kan man få riktigt bra resultat.

Hursomhelst, när det kommer till hur man ska forma burgaren så brukar jag dela ett 500g paket med färs i 4 delar, så att det blir 4 quarter pounders. Oftast brukar jag bara mosa ihop en fjärdedel till en bulle och sen platta ut på en skärbräda och krydda båda sidorna. Jag brukar krydda med svartpeppar, salt och texas grillkrydda, inget fancy här inte. Ibland gör jag min egen kryddblandning dock. 

Ibland är jag däremot lite ambitiös och skivar färsen över "fibrerna" i 2 cm skivor, lägger 2 av skivorna bredvid varandra och pressar ihop dom försiktigt från sidorna. Effekten ska liksom bli att "fibrerna" står upp i burgarna. Processen med att trycka ihop från sidorna gör att burgaren blir tjockare än de ursprungliga 2 cm, men det är lugnt för nu tar man en kastrull och plattar till burgaren ner till 2 cm tjocklek igen och kryddar. Denna burgare kommer inte sitta ihop lika bra som ifall man har mosat ihop den, men den kommer att vara saftigare och falla sönder i munnen. Det är för övrigt vitalt att färsen är rumstemperatur när man steker den.

Oavsett hur du nu har format burgaren så är det bara att lägga ner den i den skitvarma pannan OCH LÅTA DEN LIGGA! Jag skämtar inte, rör den inte! Det är nu den får den krispiga stekytan som stänger inne safterna. Inte förrän du ser blod och köttsafter komma upp på ovansidan vänder du på den OCH LÅTER DEN LIGGA! pressa inte, fippla inte, flippa inte. Det är nu du kan lägga på osten och bara vänta. Låt den steka lika länga på andra sidan så kommer den med stor sannolikhet bara färdig. Med butiksköpt färs kör jag genomstekt, det blir saftig och gott ändå, men med lyxfärs tar jag fram en sticktermometer för att kolla innertemp.

När det kommer till brödet så är det lite knepigt att hitta ett bra bröd, men det som håller bäst klass är faktiskt Garants Brioche burgarbröd. Jag brukar bara köra ner det i brödrosten, dock ganska kort tid då det bränner snabbt.

Toppings finns det många varianter av och jag skiftar dessa efter humör och vad jag är sugen på, men standard brukar vara ordningen: Bröd, hemmagjord dressing (i botten så att brödet inte blir soggigt och faller sönder), isbergssallad, skivad rödlök, burgare, ost, bacon, smörgåsgurka och ketchup.

När jag fyllde år för något år sen så gjorde jag en halvkilosburgare som vi delade på 8st, slutvikten på den var nog närmare 1,5 kg. Som hamburgerbröd använde jag ett Lepine-bröd och toppings som jag skrev ovan fast med tillägget karamelliserad lök.

Jag återkommer nog till toppings i ett senare inlägg. Tjo!

Mina favoritnudlar

Jag vet att jag har gett en massa tips om hur man ska välja nudelpaket i ett tidigare inlägg, men jag tänkte dela med mig av mina favoriter och hur man kan pimpa dom lite.
Jag kan ju börja med att säga att du inte kommer hitta några goda nudlar i någon svensk matbutik. Det enda som finns där är soggiga, slemmiga nudlar som smakar kartong och salt. Om du av någon mystisk anledning fortfarande gillar dom nudlarna så kommer det här inlägget förändra ditt liv!
Jag har ingen bedömning på vilken av dessa fem nudlar jag gillar mest, för dom är goda vid olika tillfällen och olika humör...sån är jag =)

Indomie - Mi Goreng Barbeque chicken flavour

När man kommer till kategorin torra nudlar, dvs nudlar där man kokar nudlarna, häller bort vattnet och blandar nudlarna med kryddorna, så är dessa kungen. Dom har en vagt asiatisk kryddig bbqsmak med toner ifrån indonesisk mat. Dom är relativt okomplicerade i smaken, men ändå inte tråkiga. Nudlarnas konsistens är som vanliga instant ramen nudlar, men om man kokar dom lite kortare än 3 minuter så får dom en spänstig kvalité med lite lagom tuggmotstånd.
Dom pimpas enkelt med ett stekt ägg, köttrester, rostad lök, Sriracha-sås, koriander och kanske lite fräscha knapriga grönsaker som t ex sugarsnaps, finstrimlade morötter, paprika och vårlök.

Prima - Juzz's mee curry flavour

Dom här nudlarna är utan tvekan den godaste och krämigaste currysoppan jag ätit som tog mindre än 5 min att göra. Den är välbalanserad, lite stark men inte "omg omg jag behöver mjölk nu!"-stark. Kokosmjölken i buljongen tonar ner styrkan lite och ger en mysig rund munkänsla. Nudlarna i sig är lite bredare, grövre, platta nudlar mer riktigt bra konsistens. Dom har ett bra tuggmotstånd, men på ett spänstigt bra sätt. Det känns som att dom har substans och dom täcks bra av buljongen. Det blir inte som med andra sämre nudlar att all smaken sitter i buljongen och när man sörplar i sig nudlarna så följer det inte med någon smak.
Pimpas med egg kokt ägg, kokt kall färskpotatis, lite lime, koriander, fisksås, färsk chilli, vårlök, kokt kyckling, tofu och kanske enokisvamp.

Indomie - Mi Goreng Rendang

Om bbq chicken var kungen av torra nudlar så är Rendang drottningen. Beef rendang är en indonesisk biffcurry som är känd för att innehålla många aromatiska kryddor och koka skitlänge. De här nudlarna ska då försöka sig på att efterlikna den djupa, kryddiga smaken av den rätten... och dom lyckas ganska bra! Första gången jag testade dom så började jag nästan skratta av chock att man kunde få in så mycket smak i ett nudelpaket. Dom smakade dessutom inte som några andra nudlar jag testat någonsin. Nudlarna är samma som i bbq chicken ovan och är helt ok, men det är inte det som är intressant utan det är smaken. Det är svårt att förklara, men det är en köttig smak i botten, lite buljongig men helt ok. Kryddningen är komplex men man kan känna kanel, kardemumma, kryddnejlika, stjärnanis, ingefära, citrongräs, vitlök, limeblad, tamarind och lite kokos. En av kryddpåsarna innehåller chilipulver, så man kan justera hettan. Tar man hela påsen så blir det lite starkt, men inte vild panik direkt. Dessa nudlar kanske inte faller alla i smaken då dom är lite annorlunda, men dom är mina go to en mörk höstdag när jag bara vill ha lite mysigt comfortfood.
Pimpas med stekt ägg, köttrester, rostad lök, Sriracha-sås, koriander och kanske lite fräscha knapriga grönsaker som t ex sugarsnaps, finstrimlade morötter, paprika och vårlök.

Nongshim - Shin Ramyun

Vill man bli varm inifrån och ut, nerifrån och upp, så är dessa nudlarna för dig. Om man är lite masochistisk och gillar chilli så är det ännu bättre. Med det sagt så är nog dessa mina favoritnudlar. Buljongen har definitivt koreansk smakprofil med tydlig smak av gochujang (chili sojabönspasta), gochugaro (koreanska chilliflakes), sesam, sjögräs, soja och nån mer odefinierbar djup smak (kanske fisksås eller torkad fisk?). Även om buljongen är sjukt god, om än stark, så är det själva nudlarna som är den största behållningen. Dom är tjockare än vanliga ramen, har en spänstig "studs" och bra tuggmotstånd, men är samtidigt på nått sätt så mjälla att dom kan suga åt sig buljong och ta smak av denna. Det är en relativt stor och mättande portion, så ibland orkar jag inte hela portionen, men då är nudlarna prioriterade. Jag borde förtydliga: dom är skitstarka, så ha mjölk i närheten.

Pimpas med: koriander, böngroddar, vårlök, kinesisk selleri, parillablad, sjögräs, processad amerikansk cheddarost (?!), tofu och kanske ett kokt ägg. Jag brukar knäcka i ett ägg i kastrullen efter 2 min när jag kokar nudlarna och pochera det i buljongen.

Det finns många fler nudlar därute som jag inte testat än, men dessa är som sagt mina favoriter just nu. De går att köpa på Saigon Nordstan i Göteborg, men antagligen på andra välsorterade asiatiska matbutiker i Sverige. 

Lycka till i jakten på era egna favoritnudlar!

Sveriges Mästerkock - HMS Karlskrona

Vi fick order om att packa väskorna för ett par nätters övernattning och sen mötas tidigt i hotellets lobby. Vi gjorde våra sedvanliga "Dagobertare" och satte oss sen i minibussarna. Vi hade ingen aning om vart vi skulle och våra förare vägrade berätta. Vi började gissa på resmål som t ex Arlanda, Mobergs gård, Skärgården, Finlandsfärja och andra mer orealistiska resmål (din mamma, dit pepparn växer osv). Det var inte förrän föraren åkte fel och var tvungen att ringa och fråga efter vägbeskrivning som vi fick reda på att vi skulle resa över halva Sverige ner till Karlskrona!
Efter en hel dag i bil uppdagades det att vi skulle bo på Örloggsfartyget Karlskrona, Sveriges största militära Fartyg. Jag har ju bott på lite olika förläggningar lite här och var så det var lite bekanta miljöer för mig, men många andra deltagare såg lite chockade ut.

HMS Karlskrona

Vi fick lite säkerhetsgenomgång och briefing om fartyget och dess historia och uppdrag samtidigt som vi fick vårat första vettiga mål mat i hela produktionen, Pyttipanna. Det märktes på maten att dom som jobbar i köket på en sån här båt vet vad dom gör och när vi sen fick reda på att kvinnan som styrde i köket har tävlat i Matlagnings-OS så blev vi inte så förvånade.
Vi började vid det här laget förstå att utmaningen skulle ske ombord på fartyget, men vi hade ingen aning om vad som komma skulle...

Revelj följande morgon var obarmhärtigt tidigt, som vanligt i det militära, och vi vallades runt som en skock nyvakna får mellan duschar, frukost, möten och mer säkerhetsgenomgångar. Ju vaknare vi blev, desto mer nyfikna, förväntansfulla och spända blev vi. Vi spelade in massa scener när vi åkte stridsbåt 90 (jämförbart med att åka bergådalbana felvriden i 15 minuter, lite gröna ansikten blev det) och sen ytterligare en massa scener på helikopterdäck när juryn anlände. 

Per Moberg, nyss influgen från sibirien...

Efter allt ståhej så samlades vi i köket och då började det smälta in att vi skulle laga mat till 60+ pers, i ett obekant kök, på ett fartyg, med personer man aldrig lagat mat med tidigare, två rätter, baka bröd, under full stridsövning...
Just ja, köket är avsett för 4-5 personer och vi var 16-20 pers...
...och allting skulle tillagas i ugn...
...på 3 timmar...
Mission Impossible anyone?

Det känndes nästan som om utmaningen var gjord för att vi skulle misslyckas spektakulärt och få en massa skit, men döm av vår förvåning när vi lassade upp lammstek med pommes bolangere, rödvinssås (från scratch), fyllda gratinerade tomater, rotsaks-garnityr, nybakt bröd samt chokladkaka med chokladganache och hallonsås till efterrätt, för 60+ pers!
Juryn såg upprikitgt förvånad ut när vi serverade dom jävligt god stabil mat och det känndes så jävla skönt att bara titta på producenter, jury och crew och tänka: "suck it! you can't break us!".

Sveriges Mästerkock - bakom kulisserna

Som ni kanske vet så var jag med i Sveriges Mästerkock 2012. Jag har försökt undvika att blogga om detta då medier är ganska snabba på att feltolka och kommentera såna saker och jag ville inte pajja någons upplevelse eller relationen till någon i programmet. Nu när alla avsnitt har sänts så kommer jag definitvt att berätta lite mer om min medverkan och alla roliga, tråkiga, spännande stunder.

Burmesisk curry, riktigt gott!

För dom som inte vet så går uttagningsprocessen till på det sättet att man först fyller i ett ganska omfattande formulär på TV4s hemsida, sen väljs ett antal ut och snälla castingpersoner ringer runt och intervjuar och ställer massa knepiga frågor. Om dom tycker att du lät trevlig och svarade bra på frågorna så blir du utvald till att komma på "kall audition", vilket innebär att du kommer dit med en färdiglagad rätt som serveras kall. Den avsmakas av ett antal personer som dessutom ställer massa frågor och kollar hur bra du är IRL.
Dom personer som går vidare från kallaudition fick snällt gå hem och vänta på ett telefonsamtal för att veta om man hade gått vidare till "varm audition", matlagning på plats och grillning av juryn...läskigt.
På varm audition så hade man 40min +5min framför juryn att laga en rätt från scratch och du blev dessutom intervjuad under tiden. Om sen juryn gillade din mat, så gick du vidare till slututtagningen i Gävle där 38 deltagare skulle bli 14...

Mitt tävlingsnummer i Göteborg, anade då att det kanske skulle gå vägen =)

Det gick som bekant lite svajjigt för mig, jag halkade lite snöpligt på mållinjen varje gång och fick köra alla utmaningarna. Mitt stora problem var att jag var alldeles för nogrann. Jag lyckade ta mig vidare på att baka en banan/kanel/choklad cupcake med citron/cremecheese frosting och ingen var mer förvånad än mig =)
Känslan när man sen fick reda på att man hade gått vidare var så jävla skön! Jag har inte vunnit speciellt mycket i mitt liv och jag har haft en del motgångar i min uppväxt, men nu kändes det lite som att Karman började betala tillbaka. 

Simon, en jävligt trevlig kille som gillade att plåga mig med en massa frågor på intervjuerna, aka "synkarna".

En sak var lite intressant i Gävle. När vi inte filmades så satt vi i en matsal vid en massa runda bord och snackade skit. Vi sattes oss lite som vi ville men det slumpade sig så att vid mitt bord så satt nästan samtliga killar som gick vidare till Stockholm. Vi kallade lite skämtsamt bordet för "vinnarbordet" vilket senare visade sig vara ganska sant.

Några av grabbarna från "vinnarbordet"

En sak jag reflekterade över var att alla i produktionen, deltagare och arbetare, var så jävla trevliga. Man kände sig omhändertagen vilket var ganska skönt (tack Ingela och Sarah) och det fick mig att vilja göra mer TV. Nu såg vi säkert bara en bråkdel av allting som pågick, men det känndes ganska skönt mitt i all nervositet.
En sak som däremot var överaskande och chockerande dåligt var maten som serverades. Det var faktiskt sämre än den sämsta skolmaten jag någonsin ätit. Jag är inte så kräsen när det kommer till mat, men när man börjar slå vad om på vilket sätt dom tänker servera resterna från gårdagen, så är någonting fel. Vi började göra Dagobertmackor från Hotellets frukostbuffé som vi sen tog med oss och levde på =)

Backstage där vi satt och väntade och väntade och väntade... även kallat Fritzl's håla.

Ellie och Marco. Jag vet inte vad hennes titel var, men det var hon som styrde och ställde under inspelningarna med en sammetslen järnhand =)

Sarah, en av våra "skötare" som vallade oss dit vi skulle och tog hand om oss när vi behövde det. Så jävla trevlig tjej!

Så här kunde det se ut på inspelningarna.

Juryns chillout

Episk Marco på Stridsbåt 90 med örloggsfartyget Karlskrona i bakgrunden.

En värdig vinnare!

Det var en av dom mest lärorika, spännande, påfrestande, underbara utmaningarna i mitt liv och jag är väldigt tacksam för att jag fick vara med. Att jag sen har fått en massa bra vänner var en väldigt välkommen bonus.

Pöss på er! =)

Catering - min favorithobby

Det händer rätt så ofta att jag åtar mig cateringuppdrag, det kan vara bröllop, firmafester, jubiléum, evenemang eller bara trevliga hemmakvällar. För mig är det här den ultimata utmaningen och ett sätt att få utlopp för mitt förträngda behov att öppna en restaurang. Att göra cateringuppdrag passar dessutom mig som person och mitt sätt att arbeta. Jag är en projektmänniska, jag gillar att starta projekt och sen slutföra dom, det är då jag mår som bäst. Projekt som man startar och sen måste driva utan något egentligt mål eller slutpunkt funkar inte lika bra. Kanske därför jag inte har startat restaurang än trots alla underbara idéer jag har.

Bröllop gillar jag nästa mest att göra. Det känns så kul och hedrande att få vara med och bidra till någons speciella dag. Självklart tar jag betalt för mina tjänster, men jag brukar vara lite snällare än när jag fakturerar företag för firmafester =)
Jag gör alltid en skräddarsydd meny för alla tillfällen så att den ska passa bröllopets tema och stämning, inte tvärtom. Jag ser middagen som en del i hela upplevelsen så jag vill liksom inte att den ska sticka ut på ett negativt sätt utan snarare smälta ihop och komplettera evenemanget. Det gör jag iofs på olika sätt med alla cateringuppdrag jag tar på mig när jag tänker efter.
Jag brukar göra så att jag skickar ett litet frågeformulär till brudparet med frågor som:

• Vilken är din favoriträtt?
• Vilken är din skräpmatsfavorit?
• Vilket är ditt favoritresmål?
• Vilket är ditt drömresmål?
• Fläsk, nöt, lamm, köttfärs, kyckling, fisk eller skaldjur?
• Buffé eller bordsservering?
• 2, 3, 4 eller 5 rätters meny?
• Bröllopstårta eller inte?
• Tema på bröllopet?

Sen lägger jag fram ett par förslag på menyer baserat på svaren. På ett bröllop ledde svaren till förrättsbuffé med olika sorters sallad och kallskuret, grillbuffé till huvudrätt med olika sorters grillat kött med tillbehör och Spettekaka som efterrätt. På ett annat bröllop ledde till bordsservering med italiensk antipasto till förrätt,

Självklart serverat med nybakt bröd och lite sallad 

baconlindad fylld fläskfilé med rödvinssky, hasselbackspotatis, sirapsglaserad brysselkål och smör & citronslungade morötter till huvudrätt. Jag hann tyvärr inte ta någon bra bild på huvudrätten med kött, men jag har en här på den egetariska varianten:

Hasselbackspotatis, fylld portobello med paermesantäcke, sirapsglaserad brysselkål, citron & smörslungade morötter med persilja och en krämig trattkantarellsås med cognac.

Till efterrätt ville bruparet ha bröllopstårta, så vi såg till att baka en lite snabbt...och med lite snabbt kan man säga att processen tog två dagar =)

Dagen innan gjorde jag tårtbottnarna och fyllningen. Det blev en del skålar att slicka till Therése förtjusning =)

Botten, fyllning och första stegen gjordes dagen innan och på dagen D så gjorde vi resten. Egentligen borde vi ha gjort tårtan en dag tidigare, men jag hade precis kommit hem från att ha åkt ur Sveriges Mästerkock så vi hade lite knappt med tid.

Skär till strukturpelare som bär upp varje tårtplan.

Det funkade funkade ändå ganska bra och eftersom temat på bröllopet var frost så försökte vi matcha det så bra som möjligt:

Blev ganska bra till slut och för att vara min första bröllopstårta så är jag helt nöjd.

Brudparet och hela sällskapet var väldigt nöjda och det är det som gör det så kul att göra såna här saker. Man får liksom en "instant gratification", en omedelbar tillfredställelse. Dels av att man har avslutat ett lyckat projekt, men också från alla komplimanger och även vetskapen att man har hjälpt till att göra någons dag väldigt speciell.

En enkel skål med nudlar

Kung Bore har tydligen bestämmt sig för att hämnas på alla bortklemade nordbor som i åratal blivit bortskämda av golfströmmen. Vi ligger ändå på samma breddgrad som Moskva, staden som många arméer har försökt inta men misslyckats för att dom frös fast på vägen. Jag ser fortfarande optimister som går omkring i kortkort och hoodies, men det naturliga uvalet lär väl ta hand om dom snart.

När jag är lite frusen och behöver någonting varmt och det snabbt, så gräver jag i skafferiet efter nudelpaketet.

När jag köper nudlar så går inte jag till ICA och köper billiga skitnudlar som inte smakar någonting annat än salt, pappersmassa och skumt, utan jag går till närmsta asiatiska butik och letar efter roliga nudlar. Det finns en väldigt bra butik på Östra Hamngatan i Gbg, mitt emot Åhléns. Det är ganska litet och trångt, men dom har verkligen nästan allt.

  

Det är sällan som det står namn och smak på engelska, så man får helt enkelt leka detektiv. Oftast så finns det en bild på förpackningarna där man kan lista ut vilken typ av djur nudlarna får sin smak från, sen kan man kolla efter andra ledtrådar. Är det chillifrukter på bilden så är nudlarna antagligen starka (dom flesta nudlar är faktiskt starka i olika grad, men bli inte rädd), står det Kimchi så är dom väldigt starka, om du känner på förpackningen och känner en lite större påse med krämigt innehåll så är det oftast en kryddpasta vilket innebär att nudlarna kommer bli goda, står det nong shim (koreansk tillverkare) så betyder det att nudlarna är lite tjockare, spänstigare och godare. Det händer att det finns en glad man på förpackningarna och då är det oftast en kändis som rekomenderar nudlarna, oftast av en bra anledning.

Jag brukar köpa på mig ett gäng olika och leka nudel-roulette och spara förpackningarna till dom nudlar som var godast. 

Glad man, Kimchi, chilli...awesome!

Nu till en av dom viktigare sakerna med nudlar, man ska inte koka dom!

Gör bara så här istället:

1. Koka upp vatten på valfritt sätt.

2. Hitta en djup skål, tallrik eller plastburk med lock som kan innehålla minst 6dl vätska. Om du äter nudlarna med pinnar och sörplar som man ska göra så behöver kärlet kunna innehålla hela "nudelkakan" utan att den bryts sönder. Om du hellre äter allt med sked så är det bara att öppna förpackningen, ta ut kryddpåsarna och bryta sönder nudelkakan i mindre delar i förpackningen.

Billigt och praktiskt

3. Lägg i nudlarna i kärlet och häll över alla kryddpåsars innehåll.

4. Häll på kokande vatten, brukar vara runt 4-5dl, och rör om snabbt så att kryddorna löser sig.

Lägg på ett lock eller någonting annat som gör att kärlet blir tillslutet. Det är här jag kan rekomendera en plastburk då locket sitter tätt vilket ger bättre resultat.

5. Låt nudlarna ångkoka i 3-5 minuter beroende på typ och hur du vill ha konsistensen. Jag brukar köra 3 minuter på vanliga nudlar och 5 minuter på nong shim nudlar.

ta av lock, rör om, häll eventuellt över till annan tallrik och avnjut.